Competence Management Systems

När man kartlägger krav på kompetenser och de anställdas faktiska kompetenser så får det många goda effekter:

• Samlad kompetensdatabas
• Stöd vid utvecklingsamtal
• Tydliga signaler om att kompetens är viktigt
• Möjlighet att söka efter person med viss kompetens
• Se hur man kan minska personal utan att tappa viktig kompetens

Se vilka kompetenser som saknas vid tillväxt.Anställda kan ha olika roller i sin anställning. En roll kan vara projektledare, systemutvecklare, personalansvarig, truckförare. Till de olika rollerna ställs det krav på kompetenser.

• För en lantmätare kan det vara krav på kompetenser för:
  Byggstyrning/-planering
• Fastighetsförvaltning
• Geologi
• Miljövård

Till varje kompetens finns det också krav på vilken nivå det ska vara. När man bestämt de roller som finns inom ett företag och alla anställdas kompetenser har kartlagts kan man se om det finns skillnader mellan vad man vill ha och vad man faktiskt har idag. En sådan gap-analys kan man göra på grupper eller enskilda anställda. Även anställda själva kan se vilka roller de har rätt kompetens för och vilka kompetenser de behöver för att uppfylla kraven även för andra roller.

Knowledge Management

From Wikipedia, the free encyclopedia

Knowledge Management ('KM') comprises a range of practices used by organisations to identify, create, represent, and distribute knowledge. It has been an established discipline since 1995 [1] with a body of university courses and both professional and academic journals dedicated to it. Most large companies have resources dedicated to Knowledge Management, often as a part of 'Information Technology' or 'Human Resource Management' departments, and sometimes reporting directly to the head of the organisation. As effectively managing information is a must in any business, and knowledge and information are intertwined, Knowledge Management is a multi-billion dollar world wide market.
Knowledge Management programs are typically tied to organisational objectives and are intended to achieve specific outcomes; these can include improved performance, competitive advantage innovation, lessons learnt transfer (for example between projects) and the general development of collaborative practices.
One aspect of Knowledge Management, knowledge transfer, has always existed in one form or another. Examples include on-the-job peer discussions, formal apprenticeship, discussion forums, corporate libraries, professional training and mentoring programs. However, with computers becoming more widespread in the second half of the 20th century, specific adaptations of technology such as knowledge bases, expert systems, and knowledge repositories have been introduced to further enhance the process.
Knowledge Management programs attempt to manage the process of creation (or identification), accumulation and application of knowledge across an organisation. As such Knowledge Management is frequently linked to the idea of the learning organisation although neither practice encompasses the other. Knowledge Management may be distinguished from Organisational Learning by a greater focus on specific knowledge assets and the development and cultivation of the channels through which knowledge flows
Frequent Knowledge Management practices include:
enabling organisational practices, such as Communities of Practice and corporate Yellow Page directories for accessing key personnel and expertise
enabling technologies such as knowledge bases and expert systems, help desks, corporate intranets and extranets, Content Management, wikis and Document Management
The emergence of Knowledge Management has also generated new roles and responsibilities in organisations, an early example of which was the Chief Knowledge Officer. In recent years, Personal knowledge management (PKM) practice has arisen in which individuals apply KM practice to themselves, their roles and their career development.
Knowledge Management has also been linked to knowledge manipulation - the creation, dissemination and use of knowledge is instrumental (Land, Nolas, Amjad). Hence actual knowledge management may constitute a kind of malpractice in which what purports to be knowledge is created to achieve an effect, such as the false accounts presented by ENRON.

Mål

Studenten skall efter avslutat kurs: - förstå hur organisationer kan göras effektivare genom att man systematiserar och representerar organisationens kunskap - förstå hur kunskapen kan återanvändas och hur man motiverar denna återanvändning hos företagets anställda. - ha insikter om vad kunskap är för något samt hur kunskap kan definieras, kommuniceras och lagras - förstå varför det idag görs mycket stora investeringar i "kunskapsekonomin" - kunna samla in och representera kunskap som människor besitter, både formell och informell kunskap - kunna sammanställa och beskriva kunskapen på ett entydigt, systematiskt och överskådligt sätt så att den kan återanvändas - kunna formulera mål för anställda samt generella mål för att utveckla organisationens och de anställdas kompetens - kunna använda socialpsykologiska teorier och metoder i det initiala systemeringsarbetet - kunna erhålla överblick över konkreta modeller och metoder inom KM som används i företag idag. - kunna skapa en lärande organisation - kunna relatera begreppet "kompetens" till, motivation, effektivitet, samarbetsteknik och utveckling

Innehåll
Kunskapen i organisationen är organisationens värdefullaste tillgång. I framtiden kommer de organisationer som kan förvalta kunskapsbeskrivningar och stimulera ett kreat